Namninsamlingar om Mat och jordbruk
Frågor om mat och jordbruk — bondevillkor, svensk livsmedelsproduktion, djurens villkor i lantbruk, ekologisk odling, livsmedelssäkerhet — engagerar brett. Lokala frågor (krav på mer svensk mat i kommunala skolkök) och nationella frågor (jordbruksstöd, gränsskydd) drivs båda effektivt via namninsamling.
Mat och jordbruk är en kategori som engagerar både konsumenter och producenter. Frågor om svensk självförsörjning av livsmedel, krav på högre djurskydd inom lantbruket, motstånd mot import av kött producerat under sämre djurförhållanden, eller krav på mer ekologisk och närodlat i offentliga måltider — alla är återkommande teman.
Aktiva namninsamlingar — Mat och jordbruk
Det finns inga aktiva namninsamlingar i denna kategori just nu. Starta den första →
Vanliga mat- och jordbruksfrågor
Krav på mer svensk eller närodlat i offentliga måltider (skolor, sjukhus, äldreboenden), åtgärder för att stärka svenskt jordbruk, motstånd mot specifika bekämpningsmedel eller GMO, krav på bättre djurskydd inom lantbruket, motstånd mot import av kött från länder med sämre djurskydd, krav på bättre märkning (ursprung, djurskydd), åtgärder mot matsvinn, krav på sänkt moms på baslivsmedel, stöd till lokala bönder och kortare leveranskedjor, och frågor om vattenmiljö i jordbrukslandskap.
Vem fattar besluten?
Svensk jordbruks- och livsmedelspolitik: riksdagen via miljö- och jordbruksutskottet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Jordbruksverket (lantbruksstöd), Livsmedelsverket (livsmedelssäkerhet), Kemikalieinspektionen (bekämpningsmedel). Kommunal mat (skola, äldreomsorg): kommunfullmäktige via berörda nämnder. EU-jordbrukspolitiken (CAP): Europaparlamentet och Europeiska kommissionen — Sverige har begränsat utrymme att gå emot.
Allierade
LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) är central för bondvillkors-frågor men kan vara motpart i djurskyddsfrågor. Naturskyddsföreningen, Konsumentföreningen Stockholm. Krav, Demeter och KRAV för ekologiska frågor. Djurens Rätt och World Animal Protection för djurskydd inom lantbruk. Sveriges Konsumenter och Konsumentverket för konsumentfrågor. Lokala bondemarknader och REKO-ringar för närproducerat.
Strategier
Använd Jordbruksverkets statistik, Livsmedelsverkets rapporter, Sveriges Konsumenters undersökningar och SLU:s forskning. Visa konkret effekt — antal bönder som påverkas, vilka produkter, kostnadseffekter. För kommunala matkrav: visa hur andra kommuner gjort, gärna med statistik på upphandling. Tajma till EU:s CAP-revisioner, svenska valrörelser och budgetpropositioner. För konsumentkampanjer: bygg samarbete med Konsumentverket och Sveriges Konsumenter.
Vanliga frågor om mat och jordbruk
Kan man kräva svensk mat i skolan via namninsamling?
Ja, det är en typisk kommunal upphandlingsfråga som kan påverkas via namninsamling till kommunfullmäktige. Många kommuner har redan riktlinjer på X % svenskt eller ekologiskt — kampanjer driver för att höja procenten.
Hur påverkar man EU:s jordbrukspolitik från Sverige?
Indirekt via svenska EU-parlamentariker, regeringen som representerar Sverige i Europeiska rådet, och genom samarbete med europeiska civilsamhällsorganisationer. Större EU-frågor kräver oftast minst 10 000 underskrifter för att synas politiskt.
Andra kategorier
Skola · Sjukvård · Miljö · Djurskydd · Transport · Kultur · Rättigheter · Infrastruktur · Boende · Samhälle · Trygghet · Arbete · Ungdom · Lokalt
Starta en namninsamling om mat
Det är gratis, tar två minuter och du kan dela länken direkt på sociala medier.